Matspjälkningssystemet

Cystisk fibros orsakar problem med matspjälkningen
 

 

CFTR*-protein finns i hela kroppen, vilket innebär att den som har CF kan ha många olika symptom. Dessa symptom kan variera mellan olika personer, det gäller både vilka symptom man får och hur svåra symptomen blir. Variationerna är resultatet av varje persons CFTR-mutationer.2


Matspjälkningssystemet

Matspjälkningen, nedbrytningen av mat så att näringsämnen kan absorberas, börjar i munnen och fortsätter när maten passerar in i magsäcken och tunntarmen. Här spelar bukspottkörteln en viktig roll i nedbrytningen och absorptionen av näringsämnen.2
 

Bukspottkörteln

Bukspottkörteln producerar enzymer, som din kropp använder för att bryta ned mat.

Hos en person med CF kan bukspottkörtelgångarna täppas till av slem. Det blir därmed svårare för enzymerna att komma in i tunntarmen där de behövs för att sköta sitt jobb.1

 

Bukspottkörtelgångarna kan täppas till av slem

cf1.1

 

Utan enzymerna kan kroppen ha problem med att bryta ned maten och absorbera livsviktiga näringsämnen. Det kan leda till följande:1

  • Försämrad tillväxt, försenad pubertet och långsam viktökning, även om man äter mycket.
  • Frekventa, feta och stora avföringar.

Med tiden kan tilltäppning av slem börja skada cellerna i bukspottkörteln och minska enzymproduktionen. Detta är mycket vanligt hos personer med CF.2,3

Utöver mediciner, som enzymtabletter, får många med CF rådet att äta CF-specifik kost för att få de näringsämnen de behöver och för att lindra symptomen från matspjälkningssystemet.

 

*CFTR = Cystic fibrosis transmembrane conductance regulator

 

CF-relaterad diabetes (CFRD)

Cirka en tredjedel av de vuxna med CF har diabetes relaterad till cystisk fibros (CFRD).1

När den som har CF blir äldre kan skador på bukspottkörteln leda till att det produceras för lite insulin (ett hormon som hjälper kroppen att reglera sockerhalten i blodet). Om man inte får tillräckligt med insulin kan det leda till diabetes.1

Vissa personer med CFRD kan märka att de behöver dricka och kissa mer, att de känner sig mycket trötta, går ned i vikt eller har problem att gå upp i vikt. Lungfunktionen kan också försämras utan att det finns någon förklaring till det.

Rådfråga din läkare eller sjuksköterska om du oroar dig över några CF-relaterade symptom.

 

Andra symptom relaterade till matspjälkningssystemet:

Personer med CF kan ha en rad olika matspjälkningsproblem som kan leda till följande

  • Viktfluktuationer – Vissa personer med CF kan gå ned i vikt eller ha svårt att gå upp i vikt av olika orsaker. Det kan handla om minskat flöde av enzymer från bukspottkörteln till tunntarmen. Detta gör det svårt att absorbera näringsämnen från mat och skapar ett behov av extra energi för att bekämpa infektioner. Personer med CFRD kan dessutom inte utnyttja sockret i den mat de äter.1
  • Distalt obstruktionssyndrom (DIOS)​ – En del personer med CF kan producera tjockare och segare tarminnehåll. Detta kan blockera tunntarmen och orsaka buksmärta, illamående och kräkningar. Behandlingen av DIOS varierar beroende på symptomens och obstruktionens
    svårighetsgrad.4
  • Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) – GERD är mycket vanligt hos personer med CF. GERD innebär att magsyra kommer upp i matstrupen (esofagus). Detta orsakar halsbränna och smärta.5
    1. O'Sullivan B, Freedman S. Cystic fibrosis. The Lancet 2009; 373(9678): 1891 - 1904.

    2. Cystic Fibrosis Foundation. The digestive tract. Available from: https://www.cff.org/Living-with-CF/Treatments-and-Therapies/Nutrition/The-Digestive-Tract/. Accessed June 2016.

    3. John Hopkins CF Centre. Diabetes. Available from: http://www.hopkinscf.org/living-with-cf/managing-treatments/diabetes/. Accessed June 2016.

    4. John Hopkins CF Centre. Intestinal Problems. Available from: http://www.hopkinscf.org/what-is-cf/effects-of-cf/pancreas-gastrointestinal-tract/intestinal-problems/. Accessed June 2016.

    5. Robinson N, DiMango E. Prevalence of Gastroesophageal Reflux in Cystic Fibrosis and Implications for Lung Disease. Annals of the American Thoracic Society. 2014; 11(6): 964 ̶ 968.

    Relaterade källor